- Ingenjör Bo Kalling anställs vid Avesta Jernverk för att utveckla den rostfria tillverkningen där. Han var anställd där till 1931.

- Avesta gör (officiellt) sin första rostfria smälta den 1:a april, ett martensitiskt kromstål tillverkat med chargenummer 393 (Charge = smälta) – som sedan kom att användas som produktnamn på detta kromstål. Detta namn används än idag (2022) av Outokumpu Press Plate AB, ett dotterbolag till Outokumpu, i Avesta för plåt till laminatpressning. Avesta blir, officiellt, den sjunde tillverkaren av rostfritt stål i Sverige.

- Sandvikens Jernverk introducerar sömlösa rostfria rör.
- Sju olika rostfria stål (två verktygsstål för dragskivor, två varianter på rostfritt järn – engelskt, två varianter på rostfritt stål – engelskt samt ett rostfritt stål – tyskt) listas i en bok skriven av bergsingenjör Bengt Kjerrman i Långshyttan, om material och materialprovning.
- Klosters AB i Långshyttan annonserar i svensk dagspress om sina rostfria järn.

Klosters AB ger ut en broschyr om deras stål där den nya rostfria kvalitéerna RR.J. (RRJ) och RR.S. (RRS) presenteras.





- Sandvikens Järnverk får ett utlåtande om levererade rostfria tuber från Stora Kopparbergs cellulosafabrik i Skutskär:

Referenser:
Innovationen av rostfria stål i Sverige, Jan-Erik Petersson, Dædalus, 1987, s. 93.
https://www.home.sandvik/se/om-oss/vart-foretag/historia/
De tekniska vetenskaperna, Avdelning Maskinteknik, Band I:4, Materialprovning, Bengt Kjerrman, Bonniers, 1924, s.13-14.