Söderfors

23/11 2022 är det 100 år sedan man började tillverka rostfritt stål i Söderfors och det uppmärksammar Rostfritt i Sverige med en sida om rostfritt stål i Söderfors.

—————————-Historia i korthet——————————

Ankarbruket grundas

Söderfors anlades år 1676 av bergmästaren Claes Depken (adlad Anckarström) för tillverkning av ankare. Claes Depken hade då redan utarbetat en metod vid Älvkarleö bruk att med vattenhammare smida ankare. Detta hantverk hade förut gjorts för hand med tunga släggor. 1685 övertogs bruket av Johan Leijoncrona vid Untra gårds säteri efter många gräl och tvister. För att även säkra brukets fortlevnad i fredstid beviljades Söderfors senare rätt att också tillverka stångjärn. År 1748 inköptes Söderfors av direktören i Ostindiska kompaniet, Claes Grill, inom vars släkt det kom att stanna till 1907. Adolf Ulric Grill anlade med början 1784 en engelsk park i anslutning till bruket (som nu blivit byggnadsminne).

Stora Kopparberg köper Söderfors bruk

Tillverkning av skeppsankare i Söderfors kom successivt att avvecklas efter att det så kallade Söderforsmonopolet inom ankarsmidet i Sverige avskaffats i början av 1800-talet. Vid seklets slut smids endast mindre ankare och draggar. En modern industri började istället parallellt byggas upp, vilken med tiden kom att omfatta hytta, valsverk, martinverk och stålsmedja. För att samla ägandet lät familjen Grill 1872 bilda ett aktiebolag, Söderfors Bruks AB, vilket övertog driften av bruket. 1899 infördes martinprocessen vid Söderfors. 1907 inköpte Stora Kopparbergs Bergslags AB Söderfors Bruks AB. Stora Kopparberg kom sedan att flytta sin tillverkning av kvalitetsstål från Domnarvet till Söderfors. Verksamheten kom därmed att inriktas mot de produkter, som sedan skulle bli Söderfors specialiteter; rostfritt stål, snabbstål och hårdmetall.

Söderfors bruk kom, i samband med omstruktureringen av Stora Kopparberg, att avyttras till Uddeholm AB 1976. År 1982 fusionerades Söderfors bruk med Fagersta AB:s verksamheter i bland annat Långshyttan och Vikmanshyttan för att bilda Kloster Speedsteel AB. Detta företag fusionerades 1992 med franska Commentryenne till nuvarande Erasteel Kloster AB (helägt dotterbolag till franska Eramet-koncernen). I mitten av 1990-talet avyttras Östra Verken (där den rostfria tillverkningen nu finns) av Erasteel Kloster till Scana Steel. Den 1/2 2015 köper Applied Value Group och Garden Growth Industries verksamheten som byter namn till Söderfors Steel AB som finns kvar där när detta skrivs (2022).

Söderfors herrgård 2018. Foto: Hasse Groth
Söderfors herrgård 2018. Foto: Hasse Groth

—————————–Rostfri kronologi—————————–

1922

Den 23:dje november tillverkas den första rostfria smältan i Söderfors (Stora Kopparbergs Bergslags AB).

1923

På Jubileumsutställningen i Göteborg detta år deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria Stål”. Förutom Avesta var det Stora Kopparberg (Söderfors), Fagersta, Gimo-Österby (Österby), Klosters AB (Långshyttan), Sandviken och Wikmanshyttan. Nedan följer ett utdrag ur Jernkontorets Annaler 1924 (sid 708 – 711) som redogör för det som visas på utställningen. En del upptog ”Rostfria Stål” och Söderfors låg långt framme med utförda korrosionstester. Notera att Avesta inte officiellt hade börjat sin rostfria tillverkning.

Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria  Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 708.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 708.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria  Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 709.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 709.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria  Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 710.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 710.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria  Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 711.
Vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 deltog sju bruk som tillverkare av ”Rostfria Stål”, Ur Jernkontorets Annaler 1924, sidan 711.

19xx (40-50-tal)

Elektrisk ugn i Söderfors. Vykort från okänt år.
Elektrisk ugn i Söderfors. Vykort utgivet av Bergslaget från okänt år.

1947

  • Söderfors börjar tillverka rostfritt stål som tunnplåt på det nybyggda ”Östra verken”. Stora Kopparberg lät uppföra ett nytt bruksområde ca 1 km söder om det ursprungliga vid Dalälven där man började valsa rostfri, tunn styckeplåt.
Östra verken i Söderfors 2012. Källa: Av Calle Eklund/V-wolf -
Östra verken i Söderfors 2012. Källa: Av Calle Eklund/V-wolf – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19878371.

1950

  • Söderfors helsidesannonserade i Teknik för alla.
Söderfors stål, Annons från Teknik för alla, 10/3 1950 sidan 25.
Annons från Teknik för alla, 10/3 1950 sidan 25.

1956

Lista på de stål som tillverkades i Söderfors 1956.
Lista på de stål som tillverkades i Söderfors 1956.

1957

  • Söderfors ger ut en tjock bok om sina stål på hela 300 sidor.
Omslaget till Söderfors tjocka bok om sina stål på hela 300 sidor.
Omslaget till Söderfors tjocka bok om sina stål på hela 300 sidor.

1960

  • Detta år hade man kompletterat med utrustning för valsning och glödgning av rostfritt stål i bandform. Det man hade i lager för direkt leverans ses nedan. Ur lagerlista från okänt år.
Lagerlista för rostfri tunn styckeplåt från Söderfors. Okänt år, men troligtvis 50-60-tal. 2332, 2341, 2343, 554,562, 564
Lagerlista för rostfri tunn styckeplåt från Söderfors. Okänt år, men troligtvis 50-60-tal.

1964

  • Några bilder från Söderfors ur Stora Kopparbergs personaltidning, Bergslaget 4-1964 som utgavs som en specialutgåva av boken ”Stora Kopparberg. Texten till bilder lyder som följer:
  • Söderfors är en av Sveriges ledande tillverkare av rostfri plåt. Den levereras i både varm- och kallvalsat utförande och framställs genom bandvalsning i bredder upp till 1500 mm. Vid tillverkning av rostfri apparatur medför denna bredd mindre fogberedning och svetsarbete.
  • I en närmare 150 m lång kontinuerlig anläggning undergår bandrullen glödgning och betning. Den med elektriska element uppvärmda glödgugnen har en effekt av 1350 kW. Betningen sker elektrolytiskt i salpetersyra samt i en blandning av salpeter- och fluorvätesyra.
  • Banden kallvalsas i ett reversibelt kvartoverk med valstryck upp till 3000 ton. Under valsningen sträcks bandet mellan hasplar. Efter valsning och förnyad betning klipps bandet till plåtar eller smalare band.
Söderfors: Valsverket för rostfri plåt, 1964.
Söderfors: Valsverket för rostfri plåt, 1964.
Söderfors: Glödgnings- och betningslinjen för rostfria band. 1964
Söderfors: Glödgnings- och betningslinjen för rostfria band,1964.
Söderfors: Syning av rostfri plåt. 1964
Söderfors: Syning av rostfri plåt, 1964.

1969-70

  • Två bilder (i färg!) från en bilderbok från Stora Kopparberg på engelska utan utgivningsår, men från tabeller i boken kan man ana sig till att de publiceras 1969-1970.
Original bildtext: "Stainless sheet from Söderfors".1969 - 1970. Perforerad plåt, rostfritt stål.
Original bildtext: ”Stainless sheet from Söderfors”.
Original bildtext: "Stainless sheet for the chemical industry". Söderfors 1969 - 1970.
Original bildtext: ”Stainless sheet for the chemical industry”.

1974

  • Maxtonnaget i RF tunnplåtslinjen uppnåddes 1974 med 30.000 ton.

1976

  • Stora Kopparberg beslutar att tillverkningen av rostfri plåt i Söderfors avvecklas under 1976 – 77. ”Konkurrensen från helt nya verk bland annat i Finland och Spanien, samt Storas minskande intresse för stålet, ledde till avveckling 1976/77.” Ref [3].

2022

  • Från Söderfors hemsida: SÖDERFORS STEEL supplies niche products. Our main products are forged or rolled bars, sections, profiles and open die forged components with a high technical content.
  • Typical open die forged components alongside bars are shafts, rotors, pole plates and connectors. Rolled products are manufactured in high alloy steel, such as round and flat profiles, with bars as the most common product, in different stainless grades with an emphasis on various grades of Duplex and Super Duplex (Stainless steels).

——————————————————————————-

Här följer utdrag ur referenserna [3] och [4] med några relevanta delar relaterat till rostfritt stål.

Söderfors och rostfri plåt

Hur hade man då arbetat med det begränsade tonnaget? Huvudinriktningen var 18/8-plåt i 0,7-1,5 mm. Kunder var framför allt inom utrustning för livsmedelsindustrin. När andra införde glättvalsning och minskade behovet av polering hos kunderna lyckades man inte konkurrera länge utan man inriktade kundkretsen till rör- och apparattillverkare. Då var man det enda verket i Europa som kunde bandvalsa rostfritt i bredden 1,5 meter med god tolerans och yta. Den amerikanska marknaden började efterfråga 60 tums bredd (1625 mm) och man lyckades pressa fram breddökningen i utrustningarna till rimliga kostnader.

Marknadsföringen bedrevs med en minimal bemanning, en marknadschef och två medarbetare i Söderfors för bearbetning av direktkunderna och dotterbolag och agenter. Kundnära relationer mellan planeringsansvariga i verk och hos kund klarade de flesta problem. På USA-marknaden förde kunderna statistik över tjocklek inom toleransområdet och mått på lågkant premierades, då räckte plåten längre. Någon forskning ansåg man inte att man behövde; man arbetade endast med standardiserade produkter. Däremot deltog man livligt i Jernkontorets forskningsverksamhet. Samarbetet med Domnarvet, som stränggöt rostfria ämnen, ”slabs”, samt samarbetet med Nippon Steel beskrivs också.

Innan konkurrensen blev övermäktig var nog anläggningen lönsam då Ulrik Österberg vid flera tillfällen fick uppmaningen av Bo Berggren, då VD för Stora, att ”han skulle väl vårda brukets flytväst”.

Elektrostål

Allt eftersom tillverkningsprogrammet blev mer kvalitetsbetonat kom ståltillverkningen successivt att överföras till elektriska ugnar såsom ett mer allsidigt redskap. Bättre raffineringsmetoder liksom mindre avbränna av dyrbara legeringselement var främsta motivet. Den sista martinugnen revs 1931.

Den första elektrostålugnen installerades 1910; den hade två tons chargevikt. 1920 förstorades den till 3,5 ton och fem år senare kom ugn nr två, en från Domnarvet överflyttad 10-tons ugn. 1943 kom den ugn som idag är verkets äldsta med 5 tons chargevikt.

1948 togs en ny typ av ugnar i drift. Den första ljusbågsugnen fick ge plats för ett dubbelaggregat högfrekvensugnar. 1952 var det nödvändigt att bygga ut verket. I samband härmed tillkom ljusbågsugn nr 4 på 6 tons chargevikt.

Efter genomgripande ombyggnader under 1960-talet och början av 1970-talet har Söderfors i dag ett modernt elektrostålverk med en götkapacitet av 55000 ton. Stålverket innehåller alla de verktyg metallurgen kan önska sig för att tillverka specialstål av varierande krav. En 30-tons ljusbågsugn arbetar som smältmaskin tillsammans med en Asea-SKF-ugn i vilket stålet vakuumavgasas och färdigställs. I den äldre delen av stålverket återstår ljusbågsugn nr tre och högfrekvensugnarna. För stål med särskilt höga renhetskrav sker omsmältning i en s k ESR-anläggning. Till stålverket hör slutligen granuleringsanläggningen där stål omvandlas till pulver i första steget av ASEA-STORA-processen.

Nya verk

Efter hand började det bli trångt på de gamla industriområdena där utrymme för expansion saknades. Enligt den generalplan för Söderfors framtida utbyggnad som upprättades 1944 skulle ett helt nytt industriområde anläggas på fastlandet 500 m öster om de äldre verken. På detta område, östra verken kallat, växte under åren 1947-52 upp ett kallvalsverk för rostfri plåt, en ny smedja samt moderna fin-, medium- och trådvalsverk. Härtill kom olika hjälp- och färdigställningsavdelningar. lagerutrymmen samt reparationsverkstäder.

Kallvalsverket för rostfri plåt kom igång 1948. Då förverkligades en gammal tanke, men denna gång gällde det inte som 1873 ordinära plåtkvaliteter utan en utpräglad kvalitetsprodukt. Rostfria platiner valsades först från göt i Söderfors götvalsverk och efter varmvalsning i Domnarvet kallvalsades sedan plåtarna i det nya kallvalsverket. 1957 byggdes detta om för valsning av breda band, som man fick fram genom att svetsa ihop ett antal plåtar. 1962 kunde Domnarvet leverera breda varmvalsade band i vikter upp till 6 500 kg från ett nytt halvkontinuerligt bredbandverk specialbyggt för denna speciellt påfrestande typ av valsning. Domnarvet övertog nu även ämnesvalsningen från göt som fraktades per lastbil varma från Söderfors. Sedan Domnarvet börjat stränggjuta plåtämnen befanns det riktigt att även överföra huvuddelen av stålsmältningen och gjutningen dit.

Referenser

[1] Wikipedia, Söderfors Bruk + samma text i Jernkontorets rapport H87 och ”Kallvalsning av stålband i Sverige” av Bengt Orrling.

[2] Söderfors 300 år, utgiven av Stora Kopparbergs Bergslags AB, 1976.

[3] Dokumentation av Svensk Järn- och Stålindustri, Specialstål – produkter och marknadsföring, Carl-Henrik Engström, Jernkontorets historiska utskott, Skrift H82, 2015.

[4] Diverse broschyrer och Söderfors Steels hemsida. Titta gärna in på hemsidan, den hittar du på www.sosteel.se.

SLUT PÅ SIDAN